Alsace – en atavistisk återkomst
Lästid: 7 minuter
Biodynamik och komplantation är framtiden för att säkerställa kvaliteten för kommande generationer Alsaceviner. Jean-Michel Deiss visar vägen genom terroirdrivna viner och generös ödmjukhet inför arvtagarna av Alsace historiska marker.
Det ligger en tät dimma över den lilla pittoreska muromgärdade staden när vår hyrbil rullar in på Route de vin i Bergheim. November i Alsace innebär fukt och grådis, dimma och strilande regn. Gårdarna vi passerat på väg in mot staden är beklädda i höstens färger på slokande tömda rankor. Det vilar en historisk tyngd över området och det är med den förutfattade inställningen jag kommer att få en ny uppenbarelse serverad för mig.
Domänen Marcel Deiss egendom är belägen här i Bergheim, i hjärtat av Ribeauvillés, och det är grundarens son Jean-Michel, som i dag driver firman, vi är här för att träffa. Marcel Deiss tillämpar biodynamisk vinodling genom alla de 32 hektar vingårdar han förfogar över. Här odlar, skördar och vinifierar Jean-Michel tillsammans med sin son Mathieu och de producerar unika viner genom att ha återgått till en gammal Alsace-tradition, vinodlingsmetoden kallad komplantation. Denna metod att sammanföra de druvsorter som är bäst anpassade till terroiren i vingården anser de vara det enda sättet att få verklig stabilitet i varje terroirs personlighet både för Premier Cru och Grand Cru. Terroiren är drivande och primär för Jean-Michel, druvsorterna sekundära, då han tror på dess tuktning och anpassning till jorden de växer ur.
Komplantation är konsten att blanda druvsorter i en terroir. Det är den äldsta formen av vinodling som är känd före klonernas uppkomst och utarmningen av biologisk mångfald. Det säkerställer regelbundna skördar genom att skapa ett komplext och naturligt ekosystem. Utförd med respekt för själva livet, är Deiss vingårdar planterad med alla de tretton Alsace-druvsorterna, uppdrivna, skördade och pressade tillsammans, vinifierade med tålamod och utan tillsatser.
Jean-Michel är en estradör, provokatör och energisk livsbejakare med skarpt intellekt och ett brinnande engagemang i att se vinet som kultur och samhällsbärare. Han undervisar i det något förgängliga ämnet terroir på universitetet i Strasbourg.
– Finns det terroir skall den uttryckas, levande vin är som personer med olika bakgrund och personlighet. Det kanske inte passar alla men är det inte upp till var och en vem man vill umgås med och framförallt när? Det är min filosofi att ge vinerna sin fullständiga personlighet och mänskliga uttryck genom terroir.
Ett mål är att fylla druvan med allt de behöver för att göra ett vin. Med det krävs späkning och uppoffringar i bekvämlighet för rankan och att det som blir kvar efter pressning, jäsning och buteljering fortfarande innehåller allt man kan önska sig som vinmakare i form av ett färdigt vin.
– Som vinodlare är det en filosofisk idé om sitt värv. Att prova sig fram för att övertyga sig själv om att en äkta terroir alltid är starkare än den planterade druvsorten, förklara Jean-Michel och fortsätter,
– Det handlar inte längre om en enskild druvsort, de blir istället en del av terroirens helhet när de blommar ihop och skördas ihop. Det viktiga ligger i att plantera dem identitetslöst, inte för att växa utifrån egna förutsättningar utan för att växa utifrån platsens förutsättningar, den platsen, vilken druvan än är, är terroir.
Biodynamik är den mest respektfulla vägen mot naturen enligt Jean-Michel, det som gör att de kan uttrycka var och en av sina terroirer med tydlig originalitet. Den implementerar växtens rotarbete, i en miljö fri från syntetiska produkter. Han blev övertygad om dess effekter och inspirerad till biodiversitet av Jacques Reynaud på Château Rayas och Eloi Dürrbach på Domaine de Trevallon.
– Låt oss inte glömma att vinbonden inte bara är en poet, utan framför allt en bonde, en man som lever och svettas för sitt land, för sitt terroir. Och att om biodynamik inte bara är jordbruk så är det väldigt svårt att göra en riktig vinodling utan biodynamik.
Efter lunchen lämnade vi gården och körde från Bergheim till Schoenenburg, vidare mot Turckheim för att till slut stanna till uppe på Schlossberg. Mörkret började lägga sig över markerna och en enskild polisbil i fjärran blåljusblinkade upp det annars dunkla landskapet som bredde ut sig nedanför oss. De smått vissna och trötta rankorna stod som magra spöken i långa rader, fuktiga av det strilande regnet, tillsynes oförmögna att bära frukt. Men frukt hade de burit och det också med bravur även om det kostar på dem att leva i den mixade konstellation de fått som sin livslott.
– Jag tuktar rankorna till terroiren som del av deras nuvarande liv. Att tvinga dem in i en familj och förflytta sitt ego. En rik person vill inte skaffa barn för att hen tror hen kan leva av sin prakt och rikedomar medan en fattig person skaffar fler barn i förhoppning av att någon ska överleva och försörja de andra. Egot är förgängligt, att skaffa barn är en förutsättning för överlevnad. Vi bara lånar och brukar dessa marker och vi måste se till att de är i bästa skick för kommande generationer.
Rankorna finner sin plats i den mixade zonen och drar näring av varandras anpassning och av marken de växer ur. Det enda sättet att utvinna ursprunglig terroir enligt Jean-Michel. Metoden och med klimatet i åtanke skapas här viner med obändligt frisk och generös syra.
– Den saliverande syran är den viktigast komponenten i vinets kvalitet, det som avgör om ett vin är stort. Om det saliveras, syras i munnen kan vinet knytas till terroir. Olika syra, olika salivering, från olika jordmåner. Om vinet inte saliverar kan det ändå vara gott men då uttrycker det inte terroir.
Tillbaka i Bergheim och efter en utsökt middag följde en provning i svarta glas och med näsdukar för näsan, där vinets ursprung och inneboende karaktär endast skulle bestämmas genom att ta bort, först det visuella och sedan det nasala, doften, för att utesluta minnen och personliga referenser. Att prova vin rent intuitivt är en otroligt spännande upplevelse. Synen och doften är endast ett par av våra sinnen men vi förlitar oss så mycket på dem. Men kan man verkligen känna energierna från ett vin rent intuitivt? Hur uppfattas då vinet utan smakbeskrivningar? Svaret var tydligt – vin ger energi så att du kan känna det vibrera ur glaset om det ena av två är tomt.
Här är även filosofiska aspekter inräknade av sinnets förnimmelser vid avsmakning av vin. Det finns för många riktningar för att i en objektiv mening kunna avgöra vad som är bäst eller inte. Minnet av dessa förnimmelser och ens personliga uppfattning är viktigare än några internationella medaljer och poäng. Om du kan återberätta ett vin så har det berört dig på djupet, det är det som skapar ett stort vin. Här finns likheter med konsten och litteraturen där personliga preferenser och upplevelsens egna vinning triumfar den allmängiltiga uppfattningen, även om kvalitet inte är subjektivt.
Efter provningen påminner Jean-Michel om att kommande generationers ambitioner i området kommer att följa denna återigen upptrampade stig med samplantering och tro på terroir, en aspekt även viktigt för klimatförändringarna i området och för att rädda kommande generationers skördar.
Man ser det redan tydligt hos hans son Mathieus egna vineri Le vignoble du Rêveur, men det är även tydligt hos andra odlare som Pierre Frick, Domaine Bott-Geyl, Charles et Philippe Brand, Domaine Trapet, Domaine Barmes Buecher, Domaine Rietsch, Léo Dirringer, Domaine Zind-Humbrecht och flera av de stora historiska producenterna, som exempelvis Domaine Weinbach och Gustave Lorentz följer i samma tankespår.