Cabernet sauvignons betydelse för Bordeaux
Lästid: 3 minuter
Cabernet sauvignon är världens mest odlade vindruva med närmare 340 000 hektar. Om då världens mest kända område för druvsorten är Bordeaux så borde ju en betydande del av all cabernet sauvignon växa där, men så är det inte riktigt. Följ med på Tour de Cab och upptäck cabernet sauvignons betydelse för Bordeaux.
Bordeaux är ett gammalt, mycket gammalt, vinområde, åtminstone 2 000 år. Som alla regioner så har man haft sina toppar och dalar. Den första guldåldern var sen medeltid då England och Akvitanien (hela sydvästra Frankrike) var under samma krona då Elinor av Akvitanien gifte sig med Englands kronprins, senare kung Henrik II. Tre sekler av engelskt styre följde och vinexporten till England var enorm. Men någon cabernet sauvignon var det ännu inte tal om. Vinerna kallades claret på grund av sin ljust röda färg, fjärran från dagens ”Claret” som är engelska för rött Bordeaux-vin.
Någon gång på 1600-talet dyker cabernet sauvignon upp för första gången. Medvetet framkorsad eller inte, det vet vi inte – vitis vinifera har en otrolig förmåga att bilda nya varianter även utan mänsklig hjälp. Vad man idag däremot vet är att föräldrarna heter cabernet franc och sauvignon blanc, så namnet är väldigt logiskt, taget av far och mor.
Ungefär samtidigt dikas Médoc-halvön ut (det var mycket träsk och marskland) av holländare som hade intresse av att producera och köpa billigt vin. Till skillnad från många andra områden i Bordeaux så var Médoc ett mycket stenigt landskap. Floden Garonne har under årtusenden fört med sig sten och grus som bildat låga grusåsar. Inte den mest fertila av jordmåner men torr, väldränerad och varm. Och snart märker vinodlarna att just cabernet sauvignon trivs alldeles utmärkt i denna magra varma jord. Framför allt i kommunen Pauillac och speciellt egendomarna Mouton och d’Armailhac som sägs ha varit epicentrum för druvsorten.
Nu är det 1700-tal och tiderna förändras. England träder åter in på scenen efter att ha upptäckt de ’nya’ vinerna från Bordeaux. Mörka, tanninrika och hållbara viner som visade sig vinna på lagring. Vinhandlarna i England som köpte sina viner från kollegorna – les négociants – i Bordeaux säljer som aldrig förr till den engelska överklassen. Några egendomar är mer efterfrågade än andra och man sätter upp ett system baserat på kvalitet och pris. Finast är ’first growth’ (premier cru) och sedan ’second’ och så vidare i en fallande skala ner till femte cru. Detta blev grunden till 1855-års klassificering av ’Grande Cru Classé en Médoc’ som beställdes av Napoléon III till världsutställningen i Paris och är världens första klassificering av vin. Inte bara första, mest berömda också.
Så vad har cabernet sauvignon med det att göra. Jo; samtliga 60 klassade Médoc-slott har just denna druva som sitt signum, från 50 – 60 procent upp till 80 – 90 procent. Dessa slottsviner med Haut-Brion, Margaux, Lafite och Latour som första cru blev de dyraste och mest eftertraktade av alla viner. Och vinerna från Bordeaux gick in i sin andra guldålder.
Men säg mig den glädje som varar. Mjöldagg, phylloxera, omplantering, världskrig, depression, ett världskrig till. Allt detta under en 70-års-period höll på att knäcka Bordeaux’ vinhandel. 1950 var knappt 6 000 ha planterade i Médoc mot det femdubbla när det var som störst. Men de stora slotten levererade och det var cabernet sauvignon som var grundpelaren.
Samtidigt ute i världen så växte vinindustrin fram i USA, Australien, Chile, Argentina etc. Även Europa vaknade ur mardrömmarna och började se på vin med nya ögon. Var gör man världens bästa röda vin? Bordeaux! På vilken druvsort? Cabernet sauvignon! OK! Nu vill alla göra toppviner på druvan. Så började resan mot världens mest planterade druvsort. Även på hemmaplan ökade arealen men den är fortfarande bara 22 procent mot 66 procent för kusinen merlot (22 procent i Bordeaux är ungefär lika många tusen hektar). Inte störst men klart viktigast.
