Chianti Classico – Italiens nya stora snackis
Lästid: 3 minuter
En av världens äldsta vinregioner bjuder på moderna viner i högform. Den nya indelningen i elva byar, vars namn från och med 2023 får skrivas ut på etiketten i kategorin Gran Selezione, verkar ha givit producenterna ny energi och framåtanda. Aldrig har områdets viner varit så bra som de är idag. Under två dagar förhandsprovade Wine Tables Åsa Johansson de nya årgångarna av sangiovese med ett leende på läpparna.
Chianti Classicos symbol, den svarta tuppen, kan med all rätt puta med bröstet. Aldrig har områdets viner varit i sådan högform som de är idag. Bland italienska vinjournalister är Chianti Classico en riktig snackis. Detta på grund av flera olika anledningar.
Den historiska indelningen av Chianti Classico i elva byar, så kallade UGA (unita geografica aggiuntiva) vars namn från och med 2023 får skrivas ut på etiketten i kategorin gran selezione, (byarna Lamole, Vagliagli och Montefioralle från 2024), verkar ha givit regionen en rejäl dos framtidstro.
En viktig faktor för att ett område skulle få en UGA var att det inte enbart skulle finnas specifika territoriella förutsättningar, utan även att området skulle ha en mötesplats för sina invånare. Därför får byarna Montefioralle, Panzano, Lamole och Vagliagli egna UGA medan andra platser inte kvalat in. Det ska inte stickas under stol med att det är stora skillnader på jordmån, höjd och klimat även inom varje enskild UGA. Antagligen kommer man i framtiden dela in området i ännu mindre geografiska benämningar, liknande de i Barolo och Barbaresco. Något som kommer att göra att intresset för Chianti Classico ökar ännu mer och prestigen kommer att höjas ytterligare.
På kort tid har regionens fokus skiftat från att anpassa sig till den internationella marknaden till att koncentrera sig på att göra viner som uttrycker sin växtplats. De flesta av de 486 gårdarna som gör vin på de dryga 7 000 hektaren mellan Florens och Siena arbetar hantverksmässigt. Fler än hälften av gårdarna är certifierade ekologiska och man blir allt duktigare på att låta den känsliga druvan sangiovese uttrycka sin terroir.
Producenterna i Chianti Classico har också en annan fördel jämfört med många andra regioner, speciellt med tanke på det allt varmare klimatet, och det är flexibiliteten gällande ekfatslagring. För alla kategorier, annata, riserva och gran selezione är det upp till varje producent att bestämma hur länge vinet ska ligga på fat. Annata får komma ut året efter skörd, riserva efter två år och gran selezione efter 30 månader, men hur lång fatlagring är alltså upp till varje producent. Jämfört med till exempel Brunello di Montalcino, där det är obligatoriskt med minst två år på fat, har producenterna i Chianti Classico större spelrum att anpassa vinernas lagring beroende på årgång. Att man blivit duktigare på att bättre avväga just ekfatslagringen i Chianti Classico märks tydligt. Vinerna blir alltmer fruktdrivna, de är spänstiga, eleganta och dynamiska viner som trots de extremt varma somrarna de senaste åren visar på en härlig friskhet. Ärligt talat var det mer upplyftande att prova igenom Chianti Classicos viner, än de i Montalcino under förhandsprovningarna av Brunello, i slutet av förra året.’
Många av vinerna i kategorin gran selezione kan mäta sig med just Brunello di Montalcino. Men till ett lägre pris. För gran selezione är det endast tillåtet att använda druvor från sin egen gård. På så sätt blir skillnaden ännu tydligare mellan de gårdar som köper druvor eller vin från andra, från de som faktiskt gör allt själva från fält till flaska. Med allt vad det innebär, både arbets- och kvalitetsmässigt. Vinerna som buteljeras som gran selezione måste innehålla minst 90 procent sangiovese och de resterande 10 procenten inhemska druvor som canaiolo, mammolo och colorino till exempel. I annata och riserva är det fortfarande minst 80 procent sangiovese och här, utöver inhemska blå druvor, är det tillåtet att blanda i internationella druvor som cabernet sauvignon eller merlot.
Det finns också en spännande blandning mellan gamla och nya producenter. Marchesi Antinori gör vin i Chianti Classico sedan 1385, Villa Calcinaia sedan 1524, och de står sida vid sida med nya ambitiösa vinmakare som precis startat sina projekt. Till exempel Cigliano di Sopra i San Casciano eller min personliga favorit, Tenuta la Novella, i Greve in Chianti. Två gårdar som bara har ett par år på nacken men som redan nu gör fantastiskt goda viner. Storleken på gårdarna varierar också, som pyttelilla I Fabbri i byn Lamole som endast har ett par hektar, till stora Dievole i Vagliagli. Gemensamt har de att de arbetar terroirdrivet och gör nyanserade viner på den svårflirtade sangiovese.
Under förhandsprovningarna fanns det möjlighet att prova över 700 viner, så jag var tvungen att göra ett urval och jag kom upp i dryga 200 viner totalt. Jag skulle vilja säga något om nästan varje vin, med tanke på hur bra de var, något som det inte finns plats för här. Så utöver den lista med mina favoriter så finns det så mycket gott att välja mellan därute. Jag hoppas att Sverige ska få ett ännu större urval av viner från Chianti Classico framöver, speciellt på restaurang. För dessa är prisvärda, eleganta och matvänliga viner och med ett så nyanserat utbud av sangiovese att det finns något för alla.
Annons
