Chile – ett traditionellt vinland i utveckling
Lästid: 4 minuter
Den brittiske vinkritikern Tim Atkin MW har beskrivit chilenskt vin som ”vinvärldens motsvarighet till Volvo – pålitligt, konsekvent och massproducerat, men inget som höjer pulsen”. Även om så kanske varit fallet har åtminstone hans bild av vinlandet Chile förändrats drastiskt, samtidigt som vinälskare världen över börjar få upp ögonen för den otroliga mångfald och höga kvalitet landet kan producera – till ytterst rimliga priser.
Annons
Chiles vinproduktion började på 1500-talet och de första planteringarna gjordes av spanska missionärer 1548 med syfte att göra nattvardsvin. Den druva de hade med sig kom från La Mancha och hette listán prieto, men i Chile skulle den komma att få namnet país. Det brukar sägas att spridningen av denna druva – och landets vinproduktion i stort – drevs på av missionärer och präster, men det ligger antagligen mer sanning i att mer sekulära strömningar i kombination med problematiken att frakta över vin från Spanien till den ”Nya Världen” låg till större grund för expansionen.
Det koloniala chilenska vinet blev känt som billigt exportvin redan under 1600-talet och den spanska staten begränsade hur mycket som fick produceras, något som stod i vägen för en kvalitetsutveckling. En vändpunkt kom dock i mitten av 1800-talet då välbärgade chilenska gruvmagnater tog med sig vinrankor hem efter resor i Frankrike, där de imponerats av kvaliteten på vinerna men även den prestige och status de hade. Detta lade grunden till dominans vi idag ser av Bordeaux-druvor i landet, framför allt cabernet sauvignon. Att europeiska vingårdar sedan under slutet av århundradet drabbades av vinlusen phylloxera, något som Chile inte gjorde, var också en stor anledning till att landet nu upplevde en storhetstid i sin vinhistoria.
Under större delen av 1900-talet rådde ett politiskt klimat i landet som begränsade export. Exporten var viktig för vinindustrin då Chile inte var en storkonsument (till skillnad från grannen Argentina) och kvalitetsambitionen sjönk avsevärt. Situationen förändrades efter statskuppen i landet 1973 då diktatorn Augosto Pinochet tog makten över landet. Större fokus lades nu på en neoliberal politisk agenda till skillnad från den socialistiska som den tidigare presidenten Salvador Allende drivit och handel mot omvärlden ökade. Bilden av vinlandet Chile var dock så pass skadad att det var svårt för kvalitetsdrivna producenter att ta betalt för sitt arbete. En långsam förändring inleddes dock med att bland andra Miguel Torres och baron Philippe de Rothschild etablerade sig i landet, då de såg att potentialen var lika hög som vingårdarna var billiga. Med affischnamn som dessa började vinvärlden åter vända blicken mot landet och de viner som nu gjordes.
Efter demokratiseringen av Chile 1990 inleddes en period av större ekonomisk stabilitet, vilket i sin tur gjorde att fler producenter vågade satsa högre kvalitetsmässigt. Även om landets vinindustri dominerades av ett fåtal enorma aktörer så börjar firmor som Montes och Viña Errázuriz nå framgångar internationellt. En stor vändpunkt i modern chilensk vinhistoria kom 2004, då Eduardo Chadwick från Viña Errázuriz tog initiativ till en blindprovning av chilenska och europeiska viner på hotel Ritz-Carlton i Berlin. Ett flertal av Europas mest respekterade vinkritiker deltog som domare och utfallet blev att två chilenska viner placerade sig på toppen av prispallen efter att ha bedömts som bättre än namnkunniga konkurrenter som Châteaux Margaux och Lafite.
I nuläget är vinlandet Chile dock mer än medaljvinnande och dyra prestigeviner. Som många andra länder har man börjat titta på sin egen unika historia och exempelvis har regioner som Valle del Itata börjat sticka ut hakan med viner från gamla vingårdar bestående av oympade moscatel-rankor. Vinerna härifrån kan ha en enorm karaktär och är inte sällan gjorda i en ”naranjo”-stil, det vill säga som ett orangevin. Även producentsammanslutningar som MOVI och VIGNO får allt större internationell uppmärksamhet genom att lyfta mindre, oberoende producenter, äldre vingårdar och till landet traditionella druvsorter. Och som i många andra länder i nya världen omformuleras idén om högsta möjliga fruktmognad som den enda vägen till kvalitet, med följd att nya och mer extrema svalklimatsområden planteras med druvor som matchar den moderne vinkonsumentens preferenser. Chilenskt vin idag är långt ifrån endimensionellt.
Mer om Chile och druvan País av Tina Johansson
Mer om Chile av Karin Ericson
Annons
Moscin Moscatel
Moscin Moscatel
Här har vi fruktiga inslag av gula päron, gröna äpplen, mandarin och vit persika tillsammans med apelsinblommor och vitpeppar. Moscin Moscatel har ett syrligt avslut med inslag av stenig mineralitet. Serveras gärna kylt till rätter av ljust kött eller vegetariskt.
