Georgien – där historia möter framtid
Lästid: 7 minuter
Georgien brukar kallas för ”vinets vagga” – här har det gjorts vin i över 8 000 år och än idag lever gamla traditioner kvar, som tekniken att jäsa och lagra vin i lerkrus, så kallade qvevri. Samtidigt pågår också en stark framåtrörelse och utveckling inom landets vinnäring, med nya producenter, förfinade tekniker och ständigt ökande kvalitet. Wine Table åkte till Tbilisi för att ta en närmare titt.
Det där med ”vinets vagga” kan förvisso diskuteras, det finns fler länder som gör anspråk på att vara världens äldsta vinproducerande land, som till exempel grannen Armenien. Men oavsett vad så är Georgien definitivt en kandidat som kan aspirera på titeln. Arkeologiska fynd har visat att man gjort vin här i ungefär 8 000 år. Många forskare är dessutom överens om att själva ordet vin har sitt ursprung i georgiskans ghvino, och som sedan spridits över världen i olika former.
De arkeologiska fynden visar också att man redan för 8 000 år sedan tillverkade och förvarade vin i amforor, något som än idag är något av landets specialitet och här går under namnet qvevri.
Som så många andra länder runt om och i närheten av Georgien raserades det mesta av landets vinnäring då man i början av 1920-talet införlivades i Sovjetunionen. Under Sovjetstyret gick produktionen mer och mer åt ett monopoltänkande, där fokus låg på kvantitet före kvalitet. Det ledde i sin tur till att mycket av både vinkultur och stolt tradition gick förlorad.
Inte förrän i mitten av 1990-talet kunde Georgiens vinnäring börja byggas upp på nytt, och de senaste åren har landets viner nått världsrykte, inte minst med sina skalmacererade qvevri-viner.
I december 2013 lade UNESCO till Georgiens vintradition på listan över världens kulturarv, och numera arrangeras också regelbundet olika symposium för internationella gäster.
Och det är för ett sådant symposium som undertecknad har rest till Georgiens huvudstad Tbilisi.
Producent i framkant
En av de producenter i Georgien som de senaste 20 åren med innovationer och kvalitetsmedveten produktion bidragit till renässansen i landet är Askaneli Brothers. Askaneli förfogar över totalt 456 hektar vinmark, varav cirka 200 i Kakheti, en vinregion i de östra delarna av Georgien som idag är en av de mest välkända i landet.
Strax utanför Tbilisi har Askaneli Brothers sin anläggning för buteljering och lagring, och här träffar jag chefsvinmakare Giorgi Tchumburidze.
– Jag började jobba för Askaneli Brothers 2009. Mellan 2013 och 2019 reste jag runt i världen och deltog i vinproduktion i en massa andra länder, och 2019 kom jag tillbaka hit och fick jobbet som ansvarig vinmakare, säger han.
Och ja, nog har Giorgi händerna fulla: Askaneli gör såväl mousserande och stilla vitt som rött och sött, och dessutom är man storproducent av olika typer av fruktdestillat, brandy och andra spritsorter.
– Det allra mesta går på export, ungefär 80 procent skulle jag tro. Ryssland är fortfarande den största exportmarknaden för oss, säger Giorgi.
Vad gäller druvor så är den röda saperavi Georgiens stoltaste storhet, och även här på Askaneli är det saperavi som är den mest odlade. På den gör man både stilla och mousserande rosé, och röda viner såväl i qvevri som lagrade på ekfat.
– Alla våra qvevri görs för hand av lokala hantverkare. Konsten att tillverka krusen var ett tag på utdöende, men i och med att vinnäringen har börjat blomstra igen har även qvevri-tillverkningen fått ett uppsving.
Vinodlingarna i Georgien sträcker sig ända från Svarta Havets kust i väst till inlandet i öst, så skillnaderna i förutsättningar och mikroklimat är stora. I Kakheti, där Askaneli har merparten av sina odlingar, skyddar bergskedjan Kaukasus i norr från hårda vindar och kyla från norr och regionen har klimat som är både subtropiskt och kontinentalt.
– De allra största farorna för rankorna är torkan. Förra året hade vi nästan tre månader utan en enda droppe regn, och samtidigt temperaturer som stundtals gick uppemot 40 grader, säger Giorgi Tchumburidze.
– Även den här vintern har varit ovanligt mild, men det är ju ofta så numera, fortsätter han.
De Unika lerkrusen
Större delen av vinerna som produceras i Georgien görs på mer klassiskt europeiskt sätt, med jäsning och lagring på ståltank eller träfat. Men det som landet är mest förknippade med är de speciella lerkrusen, qvevri, som jag redan nämnt längre upp i texten. Qvevri görs i många olika storlekar, från 20 liter till uppemot 10 000, men storlekar på 800-1 000 liter är absolut vanligast. Kärlen grävs ner i jorden så att bara mynningen sticker upp ovanför ytan. Det gör i sin tur att vinet inuti håller en jämn sval temperatur även under heta somrar.
Själva processen är enkel: de pressade druvorna hälls ner i qvevrin – oftast med både skal, kärnor och stjälkar – där jäsningsprocessen får påbörjas. Sedan försluts kärlet och vinet lagras under önskad tid. När vinet väl är klart, vanligen efter ungefär fem till sex månader, häller man av vinet och buteljerar. Resterna från skal och stjälkar som sjunkit till botten av qvevrin kallar man för chacha, och precis som med den italienska grappan använder man ofta de resterna för ett destillat med samma namn.
Så vad har qvevrivinerna för smakprofil, vad kan du förvänta dig i glaset?
De röda vinerna skiljer sig inte radikalt från det vi är vana vid här i Europa, eftersom just skalmaceration med efterföljande tanninstruktur är en del även av vår rödvinskultur. Den redan nämnda druvan saperavi brukar ofta liknas med såväl syrah-viner från södra Rhône, sangiovese, eller malbec från Argentina med sin djupa färg och nyanser av röda och mörka bär, rustik kryddighet och lite jordig örtighet.
De vita vinerna som framställs i qvevri får en djupt orange färg och en alldeles unik smakprofil med tydligt stram tanninkänsla och smaker av apelsinskal, gul frukt, torkad aprikos, valnötter och torkade örter. Otroligt matvänliga skapelser med identitet och karaktär.
Det som också gör Georgien unikt som vinland är de många inhemska druvsorterna. Över 500 olika sorter odlas i landet, men bara knappt ett fyrtiotal används i mer kommersiell vinframställning. Utöver den stolta saperavi kan usakhelauri, tavkveri och ojaleshi vara värda att nämna vad gäller röda druvor. På den vita sidan är rkatsiteli den allra vanligast förekommande, men även kisi och mtsvane kakhuri är vanligt förekommande.
Askanelis chefsvinmakare Giorgi menar att just de många inhemska druvsorterna är en viktig del av Georgiens comeback som stjärna på vinhimlen. Världens vinälskare törstar alltid efter något unikt, och det om något är vad landet kan erbjuda.
– För mig som vinmakare är det kul att ha så många olika druvor att jobba med. Men det är också viktigt för oss att värna om Georgiens traditioner. Mitt mål är att använda dagens moderna medel för att göra ärliga georgiska viner som håller så hög kvalitet som möjligt, säger han.
Visste du att…
… huvudstaden i Georgien heter Tbilisi?
… befolkningsmängden i landet uppgår till ungefär 3 700 000?
… landets valuta heter lari (och förkortas GEL)?
… Georgien har nationaldag 26 maj?
Tre vintips från Georgien
Rustaveli Qvevri 2021, nr 2201, 149 kr
Mustigt och fylligt rött med doft och smak av mogna körsbär, björnbär, torkade örter, nymalen svartpeppar och aningen viol. (Importeras till Sverige av Georgian Vine & Wine Company)
Rkatsiteli Qvevri 2020, nr 2195, 148 kr
Bra exempel på den vita qvevri-stilen med gott om mogen aprikos, apelsin, fläder, nötter och gula äpplen.
(Importeras till Sverige av Avec Sweden)
Vine Ponte Rkatsiteli Qvevri 2018, nr 58354, 396 kr (BS)
Snyggt utvecklat med gott om torkad frukt och sträv struktur i balans. I doft och smak torkade apelsinskal, mogna gula äpplen, valnöt och lite barrskog. (Importeras till Sverige av The Spirit of Georgia LLC)
