Keeping it real, Timo Mayer

”Akvavit! What you drink here in Sweden”, fortsätter Timo. Servitören inser sitt misstag, tar snabbt bort konjaken, drar fram en flaska snaps och ställer framför den tysk-australiensiska vinmakaren. ”Now we’re talking” säger han nöjt och häller för sig ett glas – ”Skål!”

Timo är född och uppvuxen i en tysk vinodlarfamilj nära Stuttgard men lämnade sitt hemland som 21-åring, åkte till Florida och så småningom vidare till Australien. Året var då 1991 och vinbranschen i Australien präglades av det som kallades ”mechanised vineyards”; industrialiseringen av arbetet i vingården och etableringen av få stora aktörer som producerade merparten av australiensiskt vin.

Samtidigt växte det försiktigt upp en motreaktion där ambitionen låg i att göra vin enligt de mer traditionella sätten och gå ifrån trenden mot övermogna och överfatade viner. Även om Timo som ung hade lämnat familjens vingård fanns intresset för vin kvar och inom kort började han arbeta hos några av de vinmakare som representerade den nya stilen i Yarra Valley, Victoria.

År 1998 köpte Timo och hans fru, Rhonda, den vingård som skulle börja kallas ”bloody hill” och ett par år senare skördades den första årgången. Bakgrunden till namnet är att kullen som vingården ligger på tydligen är ”bloody steep”, det vill säga sjukt brant.

Familjen gör fortfarande viner på druvor som odlas på den branta kullen, men köper även in från andra odlare i området. Filosofin är dock densamma, vinerna görs med så lite påverkan som möjligt med druvornas naturliga jäst. ”You need to capture the berries.” Viss mängd sulfit tillsätts innan buteljering för att säkerställa att vinet behåller sin kvalitet och kan transporteras. Timo beskriver sig själv som ”just a farmer” och det kan på ett sätt symbolisera hans vilja att låta råvaran tala för sig själv.

Timo var först ut i Australien med att jäsa Pinot Noir i hela klasar, vilket har blivit lite av ett signum för hans viner. Att ha med stjälkarna leder bland annat till att du får viss naturlig kolsyrejäsning och en annorlunda tanninstruktur. Utmaningen med att jäsa i hela klasar är att man även får med rutten frukt, vilket kan leda till volatila syror. Vissa ser det som ett problem medan andra anser att det bidrar med en fräschör till vinet. Personligen hör jag till de senare och uppskattar friskheten i Mayers viner.

Under intervjun fick jag testa 7 viner. I skrivande stund finns Granite, Syrah, Gamay och Mayer Pinot Noir kvar i ett par butiker eller i lager hos importören och till våren kommer de nya årgångarna. Glas efter glas håller vad det lovar, vinerna är som skolboksexempel av druvans kvaliteter i en elegant och modern tappning. Får du möjlighet att testa Timos viner kan jag bara säga: skål och grattis!

Provade viner:

Granite Pinot Noir 2018, nr 92412, 539kr

Som namnet avslöjar, Pinot Noir från jordmån med granit. Frukten är inköpt från en av de två vingårdarna i området som har granit och tillverkas sedan enligt Mayers filosofi. Friskt vin med röda, syrliga bär och kaxig struktur.

Mayer Yarra Valley Pinot Noir 2018, nr 90029, 539 kr

Här har man blandat så att en tredjedel av druvorna jäser som hela klasar och resten avstjälkade. Stjälkarna som ändå är med i jäsningen bidrar med kryddighet och resultatet är de typiska röda Pinot-bären med jordgubbar, körsbär och smultron, som avslutas med en festlig ton av vitpeppar.

Mayer Yarra Valley Gamay 2018, nr 92393, 539 kr

Vilken Gamay! Röd frukt, torr och frisk syra med en doft som omisskännligt går mot saltgurka. Frukten köps in från närliggande gårdar och vinifieras i Timos ”Shed.”

Mayer Yarra Valley Syrah 2018, nr 90014, 539 kr

En Syrah helt utan konstigheter. Här får frukten tala för sig själv och resultatet är en rakt igenom fräsch och mörkbärig Syrah. Så himla gott helt enkelt.

Mayer Yarra Valley Cabernet 2018

Cabernet Sauvignon för Pinot-drickare, som Timo själv beskriver denna. Frisk smak med mycket svarta vinbär och örter. Lättdrucket vin med mycket wow-faktor.

Mayer Yarra Valley Nebbiolo 2018

Fler och fler försöker men långt ifrån alla lyckas med Nebbiolo i Australien. Doften bjuder på jordgubbssylt med mandel och man tror att man ska dricka något mycket fylligare och sötare. Istället dansar torra rönnbär, örter och syrliga jordgubbar i munnen.

Foto: ©vinlepp