Någonting att dricka? Med Lars Trogen!
Lästid: 11 minuter
Han är den före detta rockstjärnan med över 1000 spelningar under sitt bälte, en vinkommunikatör av rang och ni har säkerligen sett honom i några av våra livesändningar. Mitt i sina aspirantstudier och prov för att bli Sveriges nästa Master of Wine tog han sig tid för att snacka lite med oss. Någonting att dricka har träffat LARS TROGEN!
På fredagskvällen bubblar det i blodet, man är… sugen på vad att dricka, för att få en bra start på helgen?
– Lustigt att den frågan är så svår att svara på, men jag antar att för mig så handlar det mycket om vilken typ av fredagskväll vi pratar om. Lite kort summerat skulle väl då lite olika scenarion se ut så här:
Efter en lång vecka fylld med vinprovningar dricker jag helst en eller två kalla ljusa lageröl, mest för att bli sugen på vin igen.
Inför en middag på lokal blir det tveklöst bubbel, där Champagne oftast tenderar att vara det första valet.
Då jag själv bjuder på middag öppnar jag gärna en flaska krispigt vitt att dricka under matlagningen, för närvarande ofta något från Rías Baixas eller Vinho Verde.
Om du fick dela en flaska med vem du ville – vem och vad, nu levande eller historisk person?
– Jag brukar återkomma till att det skulle vara drömmen att dela en flaska äkta Château Cheval Blanc 1947 med den brittiska vinskribenten (och min största vinidol) Jancis Robinson MW. Hon säger själv att det är den absolut största vinupplevelsen hon haft förmånen att vara med om, men att de 12 gånger hon fått vinet serverat så har med största sannolikhet 10 av dessa varit förfalskningar. Chansen att få dela en oförfalskad flaska av det vinet med henne är därför såklart orimligt liten, men en kille måste ju få drömma!
“Det är viktigt att komma ihåg att det heter Master of Wine och inte Master of Fine Wine”
Vad är den största fördomen folk har om dig?
– Att jag är omöjlig att bjuda på vin. Men det är inte sant, jag är superenkel att bjuda på vin på samma sätt som kockar är superenkla att bjuda på mat. För en gångs skull så slipper man tänka på att lösa det själv, vilket kan vara väldigt trevligt. Och eftersom jag älskar vin så mycket som jag gör så har precis alla flaskor (eller burkar, TetraPaks osv) något att erbjuda alldeles oberoende av objektiv eller subjektiv kvalitet.
Vad är de största utmaningarna med att komma från sommelleriesfären och vara en aspirerande Master of Wine?
– Det kanske inte låter som en utmaning men sommelierer får ofta prova, köpa in och sälja alldeles för mycket bra vin. Vad jag menar med det är att det kan ge en något skev bild av vinvärlden, där den största volymen faktiskt är väldigt enkla vardagsviner. Att skapa sig en mer holistisk bild av vinvärlden är nyckeln till att få den bredd som krävs för att ta sig an MW-programmet och för mig föll mycket av det på plats då jag jobbade för den väldigt mångsidiga vinimportören Quaffable Wines under några år. Det är viktigt att komma ihåg att det heter Master of Wine och inte Master of Fine Wine.
Vilket eller vilka är alltid de svåraste momenten inom ditt yrke som ambulerande vinexpert?
– Att alltid förstå vem det är jag pratar med. Jag tycker att det är otroligt viktigt att hitta rätt nivå baserat på de förkunskaper de människor jag föreläser för faktiskt har, så att det blir förståeligt, inkluderande och underhållande. För det allra mesta går det bra, vilket jag tror att min bakgrund inom restaurangbranschen bidrar till. En bra servis är en fantastisk amatörpsykolog som får alla att känna sig både sedda och välkomna!
Finns det något goto-vin inom sommellerieskrået… vad är trendigt att dricka just nu?
– Jag får känslan att sommeliervärlden har svårt att slita sig från sina darlings i exempelvis Bourgogne, Jura och Piemonte. Och visst dras jag själv dit med regelbundenhet då vinerna i sin egen rätt såklart kan vara fantastiska. Det som blir intressant är ju dock vad som händer då efterfrågan ökar, tillgången minskar och prislapparna skjuter i höjden, vad blir då de intressanta alternativen? En sak som jag tycker jag ser mer av är en ökad uppskattning för lokala och udda druvsorter vilka tack vare hårt jobb från nischade importörer som exempelvis Wine Waves och Oinofilia får större utrymme på vinlistorna runtom i landet. Det är ju otroligt kul!
“det blir ändå lite som att fråga en bilmekaniker om det inte är fantastiskt att ha så många dyra sportbilar hemma i garaget”
Vilken fråga om ditt yrkesliv får du oftast?
– Klassikern är ju att det måste vara ett så fantastiskt jobb där man bara dricker dyra viner hela tiden. Visst blir jag exponerad för mycket bra vin, men det blir ändå lite som att fråga en bilmekaniker om det inte är fantastiskt att ha så många dyra sportbilar hemma i garaget.
Som rockmusiker har du turnerat land och rike runt ett par varv, vad var alltid viktigt för dig att det fanns på riderlistan?
– Här har jag verkligen chansen att bygga på myten om mig själv, men i själva verket så var ridern inte mycket mer spännande än rena handdukar, öl och flaskor med vatten. Om det någon gång stod en flaska eller två med lokalt vin i logen så var det definitivt en bonus. Men utöver själva spelningarna så var det som jag oftast såg mest fram emot att gå ut och äta, gärna med arrangörerna och de andra banden. Mycket av mitt mat- och vinintresse väcktes definitivt då.
Bästa vinbar i Sverige och dito i världen?
– Just nu är jag oerhört förtjust i Bar Bulot i Stora Saluhallen i Göteborg. Föränderlig meny och underbart god mat, spontant öppnade flaskor och avspänd service som aldrig blir slapp. I världen är det svårt för mig att inte säga Noble Rot i London, framför allt originalet på Lamb’s Conduit Street.
“en halvflaska Chianti Classico och en fryspizza”
Vilka är dina favoritdrycker, ge oss en av varje av följande:
Öl? – Älskar årgångs-öl från Rodenbach.
Vin? – Det första glaset på vilken vinkväll som helst.
Sprit? – Mezcal. Har ännu inte stött på någon annan spritsort som förmedlar sin växtplats på ett lika intressant sätt.
Cocktail? – Improviserad Penicillin på Bar High Five i Tokyo.
Raggargrogg? – En lite för stadig GT, gärna fryst till en glasspinne så att all gin fastnar i botten.
Festbål? – Pimm’s Cup, fast brännbollsversionen snarare än tennisversionen.
Återställare? – En kryddstark Michelada.
Favoritdruva, favoritregion och favoritstil på vin?
– Eftersom jag har familj i Loire så blir det svårt för mig att inte landa där och i kontexten av lokala druvsorter så är det tveklöst chenin blanc som är den största, bästa och mest intressanta. Det är få andra druvsorter som har förmågan att uttrycka sig så mångfacetterat och uppnå en sådan komplexitet som chenin blanc och i den mån man har tålamodet att låta vinerna åldras så kan de ligga bakom potentiellt spektakulära vinupplevelser. Då det kommer till yngre viner så föredrar jag de torra, rena och mer direkt fruktdrivna stilarna, men med stigande ålder så är jag otroligt svag för de restsöta och ädelrötade varianterna.
Vad bjuder du på för att fira att något riktigt stort har hänt?
– Det bästa jag har hemma för stunden. Om något riktigt stort händer så hinner jag oftast inte planera mina inköp, utan får ta det lite som det kommer. Förra året då jag fick veta att jag klarat teoridelarna på mina Master of Wine-examinationer så blev det en halvflaska Chianti Classico och en fryspizza. Just då var det världens bästa mat- och dryckeskombo!
Har du något husvin hemma?
– Egentligen inte. Självklart finns det viner som köps oftare än andra, men i grund och botten tycker jag att jag skulle begå tjänstefel om jag inte hela tiden provar nya saker. Det blir en kombination av smakgirighet och nyfikenhet.
“Jag har aldrig någonsin varit på en fest där en bricka med Hot Shots misslyckas med att ta den till nästa nivå”
Bästa mat och dryckeskombo du vet?
– Det finns ju mer eller mindre nördiga kombinationer såklart, men en som fortfarande slår mig varje gång är amontillado-sherry och rätter smaksatta med curry. Då menar jag helt vanlig curry som den man fick i skolbespisningen, med mycket bockhornsklöver i. Hemligheten stavas sotolon, vilket är ett aromämne som uppstår i både rostad bockhornsklöver och under produktionen av amontillado. Samma ämne finns även i lönnsirap, så en bra cream sherry borde rimligtvis funka strålande med amerikanska pannkakor. Nu blir man ju brunchsugen!
En annan matchning du avfärdar som verkligen överskattad?
– Tunga röda viner och hamburgare tycker jag är överskattat, om det inte är så att jag vill somna direkt efter maten. Jag dricker hellre mousserande viner till burgare, gärna med mycket autolys och hyggligt hög dosage. Då fångar vinet bättre upp all maillard och umami i maten och möter upp med en annan typ av fyllighet tack vare moussen samtidigt som syran piggar upp i avslutet. Och så är det ett fantastiskt sätt att uppvärdera enkel mat samtidigt som man tar ner mer nobla drycker på jorden.
Vilken dryck lyfter vilken fest som helst?
– Jag har aldrig någonsin varit på en fest där en bricka med Hot Shots misslyckas med att ta den till nästa nivå.
Samma sak om vad som får vilken fest att krascha?
– När det riktigt insnöade dryckerna dyker upp på en fest där inte alla är lika initierade eller intresserade. Diskussioner om whiskylagring är inte speciellt kompatibla med karaoke.
Bästa vinupplevelse någonsin, oavsett vad och var eller dyr etikett på ett fancy ställe?
– Det är svårt att välja, men en vinupplevelse jag inte glömmer i första taget var efter ett besök hos fantastiska Domaine Trapet i Gevrey-Chambertin. Vinmakaren Jean-Louis Trapet, som för övrigt är en av de mest intressanta och filosofiska i hela Bourgogne i mitt tycke, hade inte möjlighet att äta middag med oss senare på kvällen, men han ville gärna skicka med oss en flaska vin i alla fall. Efter en lång dag av provningar kände vi alla att det skulle sitta fint med pizza som vi kunde äta på hotellet och när vi väl kom tillbaka så öppnade vi lådan som Jean-Louis skickat med oss. Vem hade anat att Chambertin Grand Cru 2002 skulle vara så förbaskat gott till pizza!
Om man vill ta en spontanare med Lars Trogen, var hittar man dig allra säkrast?
– Det är inte sällan som jag går runt och handlar i Hötorgshallen, så där skulle jag säkert kunna övertalas att ta ett glas på den lilla fiskrestaurangen nedanför rulltrapporna!
Fakta om Lars Trogen
Bor: Årsta.
Familj: Frun Elin och katten Bergman.
Gör: Professionell vinsnackare med fokus på utbildning, föreläsningar och specialkomponerade vinprovningar.
Aktuell med: Ett gäng nya tatueringar.
Känd som: You tell me…
Kul kuriosa: Grundade och spelade gitarr med bandet The (International) Noise Conspiracy, med lite drygt 1000 konserter runtom i världen under bältet.