Tysklands stigande vinstjärnor
Lästid: 3 minuter
En ny generation vinmakare har tagit allt mer plats på vinscenen i Tyskland. De är unga och ofta välutbildade. Istället för att göra som föräldrarna gjort hämtar de snarare inspiration från utlandet eller hur mor- och farföräldrarna odlade och gjorde vin.
Att gå sin egen väg som ung vinmakare kan inte vara lätt i vinmakarfamiljer där man ofta på vinetiketterna och webbsidor poängterar att här har minsann vin gjorts sedan sisådär fem, sex eller sju generationer tillbaka. Det är ingen överdrift att påstå att tyskarna generellt är konservativa och stolta över sin månghundraåriga vintradition.
Men på senare år har det börjat hända något. Påfallande många av de unga vinmakare jag träffat på har utbildat sig inom oenologi och vitikultur vid universitetet i Geisenheim, Pfalz. Där får de tidigt möjligheten att ventilera nya idéer och bygga nätverk. Något som även är möjligt för de som blir medlemmar i det tyska vininstitutets DWI:s initiativ Generation Riesling, Tysklands stigande vinstjärnor. För att få vara med där måste man vara under 35 år.
Länge associerades Tyskland mest med billiga halvsöta viner av Liebfraumilch-typ som såldes i stora kvantiteter runt om i Europa. Numera är vinerna övervägande torra och kvaliteten ofta av yppersta kvalitet – vilket kanske inte alltid har nått fram till konsumentledet. Grannen Österrike har lyckats skapa en bild internationellt av att vara ett dynamiskt land med fokus på hållbarhet och hantverk inom vinindustrin. Här har tyskarna legat efter trots att landet har femfaldigat den ekologiskt odlade arealen sedan 2004. Särskilt biodynamiska praktiker har ökat kraftigt.
Kanske har de krångliga och svårbegripliga tyska vinlagarna legat dem i fatet. Parallellt har det existerat ett klassificeringssystem baserat på druvornas mognad vid skörd med ett system baserat på växtplats så som i Bourgogne. Ofta en källa till förvirring hos vindrickarna. Den yngre generationen har, kanske delvis därför, allt oftare valt att klassificera sin viner som bordsvin, det vill säga Deutscher Wein eller Landwein.
Tysklands stigande vinstjärnor
Även om riesling och spätburgunder fortfarande är druvorna med stort D i Tyskland, återupptäcker många vinmakare gärna inhemska druvsorter som elbling, silvaner, dornfelder och frühburgunder. Till och med den av många föraktade druvan Müller-Thurgau har fått en renässans i form av skalmacererade viner. I takt med den galloperande klimatförändringen växer även fukt- och värmetåliga hybrider, så kallade Piwi-druvor, i popularitet hos odlarna.
Och du behöver inte längre ha en lång ätt av vinmakare i ryggen för att lyckas. Nytt blod har strömmat in från storstäderna och även från andra länder och skapar framtid för Tysklands stigande vinstjärnor. Området kring Winningen i Moseldalen har blivit en hot-spot där drivna, nyfikna entusiaster hyr eller köper gamla övergivna vingårdar. Ofta delar man utrustning med varandra. Tidiga pionjärerna Rudolf Trossen, Clemens Busch och Ulli Stein har följts av fritänkare som Madame Flöck, Materne & Schmitt, Knebelbröderna, Philip Lardot och Jakob Tennstedt.
Namn att hålla koll på i andra regioner är Andres, Seckinger och Brand Bros i Pfalz. I Rheinhessen bör du kolla upp Bianca och Daniel Schmitt. I Franken återfinns 2Naturkinder och Stefan Vetter, vars silvaner håller världsklass. Andi Knauss gör en fantastisk trollinger i Württemberg och i Baden hittar du Wasenhaus och Enderle & Molls slanka spätburgunder. Några av många intressanta vinmakare.
Hösten är här men det blommar, åtminstone bildligt, i de tyska vingårdarna.
Huvudbilden: Robert Kane från Madame Flöck fotograferad av skribenten själv.
